“Jag får syn på Mollie i spjälsängen, hur hon gråter i panik, och då är det som om en kraft bara tar över mig. Jag reser mig och lyfter upp henne men när vi kommer ut, ner från stegen, viker sig benen på mig och då faller jag bara ihop.”

Tidningen Mama
Text: Isabella Lindholm Harbrecht
Foto: Frida Funemyr

Emma Schols

Föregående
Föregående

"Jag tror inte på straff, jag tror på kärlek"

Nästa
Nästa

"Att vara där och knacka på är det viktigaste du kan göra"